Lika länge som människan funnits har även konsten det. Genom historien har konsten varit ett av människans viktigaste sätt att uttrycka sig på och kommunicera med omvärlden genom. Färgen och formen är språket genom vilket konstnärens livserfarenheter, tankar och perspektiv förmedlas till betraktaren. 

Men vad händer när människan bakom verket försvinner? När konstverket istället genereras av artificiell intelligens med avsaknad av liv och mänsklig reflektion, har konstens syfte då försvunnit? Kan vi verkligen kalla AI-genererad konst för konst? Hos mig tar det nämligen emot.

Filosofiska frågor ger sällan entydiga svar, och frågan om vad konst egentligen är hör till de omdiskuterade. Någon objektiv definition för vad konst är finns inte, för i princip kan vad som helst betraktas som konst. Rent tekniskt innebär ju detta att även AI-genererade bilder kvalar in. Därför bör vi istället fråga oss varför just den mänskliga biten i konsten känns så viktig. Eller, om den verkligen behövs?

Förutom den estetiskt tilltalande biten av konsten, att den kan vara fin och vacker, väcker den känslor, utmanar våra föreställningar och öppnar dörrar till perspektiv vi annars aldrig hade fått ta del av. Ibland berättar den om dåtid, nutid eller framtid, ibland provocerar den och ibland hjälper den oss att förstå både oss själva och världen bättre. Framför allt ger den oss tillgång till andra människors historier och perspektiv. Om vi är villiga att acceptera detta som en förenklad beskrivning av några av konstens viktigaste funktioner, blir frågan om den mänskliga avsändaren svår att bortse från.

För en AI har varken minnen, barndom eller relationer. Fri från rädslor, drömmar och intuition kan den inte dö, men inte heller leva.

"För en AI har varken minnen, barndom eller relationer. Fri från rädslor, drömmar och intuition kan den inte dö, men inte heller leva."

Samtidigt går det inte att förneka att AI kan skapa vackra bilder. Några sekunder tar det innan den har producerat ett motiv som snart kommer att vara omöjligt för ögat att skilja från mänskligt skapande. För den som bara vill ha något dekorativt på väggen spelar det kanske ingen roll vem som skapat bilden, eller varför den skapades från första början. AI gör bilder billigare, snabbare och mer tillgängliga. För den som värdesätter det mänskliga i konsten är dock AI-genererad sådan det mest ointressanta som finns.

Jag kan inte heller komma ifrån den märkliga känslan som uppstår hos mig av att scrolla igenom hemsidor med tusentals AI-genererade posters. Det finns så mycket mänsklighet i konst, så avsaknaden av konstnärer bakom verken blir därför spöklik. Forskning om det psykologiska fenomenet uncanny valley visar att detta obehag bottnar i upplevelsen av att något verkar tänka eller känna som en människa, trots att vi vet att ingen människa finns där (Belanche, Casaló, Schepers, Flavián 2021). Ju mer AI-konsten försöker efterlikna mänsklig konst, desto obehagligare blir det alltså.

"Det finns så mycket mänsklighet i konst, så avsaknaden av konstnärer bakom verken blir därför spöklik."

Samtidigt tänker jag inte låtsas som att jag aldrig använder AI och att jag motsätter mig allt som har med detta att göra. Tvärtom tycker jag att AI fungerar fantastiskt som ett verktyg för att analysera data, organisera information och rätta stavfel. Men det är något som skaver när AI börjar ta över de delar där det mänskliga är själva kärnan, som att AI skulle börja ersätta alla mänskliga samtal om livet. Jättedystopiskt, enligt mig.

Jag tror att vi kommer fortsätta söka oss till mänskliga konstnärer snarare än tomma bilder. Oavsett om det handlar om verk av Fredrik Larsson, Nike Adawi eller Josefin Blomkvist är det inte bara deras konst vi möter, utan deras sätt att se, tolka och illustrera världen. Det är därför Cay Collective lyfter oberoende kreatörer och handgjord konst, mode, keramik och design. I en tid av massproduktion tror vi på värdet av det personliga uttrycket och människan bakom varje verk.

Så, wtf är AI-genererad konst? Den kan efterlikna konstens uttryck, men aldrig ersätta den mänskliga konstnären.

Vidare läsning:

Belanche, D., Casaló, L. V., Schepers, J., & Flavián, C. (2021). Examining the effects of robots’ physical appearance, warmth, and competence in frontline services: The Humanness‐Value‐Loyalty model. Psychology & Marketing

Shop Fredrik Larsson

1 22

Shop Nike Adawi

1 25
Visa alla

Shop Josefin Blomkvist

1 13

Författare Lovisa Hellqvist