Katarina utforskar passager och transformationer, och hämtar djup inspiration från det naturliga landskapet och dess cykliska rytmer.

I sin praktik söker hon ett visuellt språk för det som rör sig under ytan – där minnen, kadenser och fragment av naturen möts. Genom att arbeta lager på lager med färg, textur och spår låter hon sina målningar framträda som organiska kartor: som beskriver känslor, inre tillstånd och världen utanför.

Varje verk är en pågående dialog mellan det som var och det som är. Det är en tyst konversation mellan det inre och det yttre – en skör balans mellan det som är oskarpt och det som börjar blomma.

"My paintings are intended as inner maps; they navigate through memories and landscapes in constant change, inviting the viewer to find their own passages within the depth of the image."

Katarina är medlem i KRO (Konstnärernas Riksorganisation) och Svenska Konstnärsförbundet.